Skillnad mellan versioner av "4.2 Potenser med rationella exponenter & Potensekvationer"
Taifun (Diskussion | bidrag) m (Taifun flyttade sidan 4.2 Potensekvationer med rationella exponenter till 4.2 Potenser med rationella exponenter & Potensekvationer utan att lämna en omdirigering) |
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
||
(3 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 2: | Rad 2: | ||
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%" | {| border="0" cellspacing="0" cellpadding="0" height="30" width="100%" | ||
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" | | | style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" | | ||
− | {{Not selected tab|[[ | + | {{Not selected tab|[[4.1_Repetition:_Potenser| << Förra avsnitt]]}} |
− | {{Selected tab|[[Potenser|Genomgång]]}} | + | {{Selected tab|[[4.2 Potenser med rationella exponenter & Potensekvationer|Genomgång]]}} |
− | {{Not selected tab|[ | + | {{Not selected tab|[http://beta.mattekollen.se/#/app/section Quiz Mattekollen]}} |
− | {{Not selected tab|[[ | + | {{Not selected tab|[[4.1 Övningar till Potenser|Övningar]]}} |
+ | {{Not selected tab|[[4.3 Introduktion till logaritmer: Exponentialfunktioner|Nästa avsnitt >> ]]}} | ||
| style="border-bottom:1px solid #797979" width="100%"| | | style="border-bottom:1px solid #797979" width="100%"| | ||
|} | |} | ||
− | == <b><span style="color:#931136">Potenser med rationella exponenter</span></b> == | + | <big> |
− | + | == <small><b><span style="color:#931136">Potenser med rationella exponenter</span></b></small> == | |
− | + | Här ska vi lägga till [[4.1_Repetition:_Potenser#Potenslagarna|<b><span style="color:blue">Potenslagarna</span></b>]] ytterligare tre lagar om potenser med rationella exponenter. | |
− | + | Potenser med rationella exponenter är potenser som har [http://34.248.89.132:1800/index.php?title=1.1_Om_tal#Olika_typer_av_tal <b><span style="color:red">rationella tal</span></b>] (bråktal) i exponenten. | |
− | + | De är bara ett annat sätt att skriva rötter, både kvadratrötter och högre rötter: | |
'''Påstående''': | '''Påstående''': | ||
Rad 30: | Rad 31: | ||
:::<big><math> \displaystyle a^{1 \over 2} \cdot a^{1 \over 2} \; = \; a^{{1 \over 2} + {1 \over 2}} \; = \; a^{2 \over 2} \; = \; a^1 \; = \; a </math></big> | :::<big><math> \displaystyle a^{1 \over 2} \cdot a^{1 \over 2} \; = \; a^{{1 \over 2} + {1 \over 2}} \; = \; a^{2 \over 2} \; = \; a^1 \; = \; a </math></big> | ||
− | + | Vi drar kvadratroten ur båda leden och går vidare<span style="color:black">:</span> | |
− | <big><math> \qquad\ | + | :::<big><math>\begin{array}{rclcl} a^{1 \over 2} \cdot a^{1 \over 2} & = & a & \qquad | & \sqrt{\,.\,} \\ |
+ | \sqrt{a^{1 \over 2} \cdot a^{1 \over 2}} & = & \sqrt{a} & & \\ | ||
+ | a^{1 \over 2} & = & \sqrt{a} & \qquad & \\ | ||
+ | \end{array}</math></big> | ||
+ | '''V.s.b.''' ('''V'''ilket '''s'''kulle '''b'''evisas) | ||
− | + | I följande ska <math> \; n \; </math> vara ett heltal <math> > 0 </math> och <math> \, a \, \neq 0 </math>. | |
− | + | ||
− | + | ||
− | + | ||
− | + | ||
− | + | ||
'''Påstående''': | '''Påstående''': | ||
Rad 55: | Rad 55: | ||
:::<big><math> \displaystyle a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3} \; = \; a^{{1 \over 3} + {1 \over 3} + {1 \over 3}} \; = \; a^{3 \over 3} \; = \; a^1 \; = \; a </math></big> | :::<big><math> \displaystyle a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3} \; = \; a^{{1 \over 3} + {1 \over 3} + {1 \over 3}} \; = \; a^{3 \over 3} \; = \; a^1 \; = \; a </math></big> | ||
− | + | Vi drar 3:e roten ur båda leden och går vidare<span style="color:black">:</span> | |
+ | :::<big><math>\begin{array}{rclcl} a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3} & = & a & \qquad | & \sqrt[3]{\,.\,} \\ | ||
+ | \sqrt[3]{a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3}} & = & \sqrt[3]{a} & & \\ | ||
+ | a^{1 \over 3} & = & \sqrt[3]{a} & \qquad & \\ | ||
+ | \end{array}</math></big> | ||
+ | '''V.s.b.''' | ||
− | + | Denna bevisidé kan vidareutvecklas till det allmänna fallet, där <math> \, m \, </math> ska vara ett heltal, <math> \, n \, </math> ett heltal <math> > 0 </math> och <math> \, a \, \neq 0 </math>: | |
− | + | ||
− | + | ||
− | + | ||
− | + | ||
− | + | ||
− | + | ||
<div class="border-divblue"> | <div class="border-divblue"> | ||
Rad 69: | Rad 68: | ||
</div> <!-- border-divblue --> | </div> <!-- border-divblue --> | ||
− | Tabellen över [[ | + | Tabellen över [[4.1_Repetition:_Potenser#Potenslagarna|<b><span style="color:blue">Potenslagarna</span></b>]] borde kompletteras med dessa lagar för rationella exponenter. |
− | |||
− | + | == <small><b><span style="color:#931136">Potensekvationer</span></b></small> == | |
− | == <b><span style="color:#931136">Potensekvationer</span></b> == | + | |
− | + | ||
Anta i fortsättningen att <math> \, x \, </math> är en okänd variabel och <math> b\, </math> och <math> c\, </math> givna konstanter <math> \neq 0 </math> . | Anta i fortsättningen att <math> \, x \, </math> är en okänd variabel och <math> b\, </math> och <math> c\, </math> givna konstanter <math> \neq 0 </math> . | ||
Rad 89: | Rad 85: | ||
Rotdragning är ekvivalent (identiskt) med potentiering med rationella exponenter. | Rotdragning är ekvivalent (identiskt) med potentiering med rationella exponenter. | ||
− | För t.ex. potensekvationen <math> x^3\, = 8 </math> finns det två olika sätt att beskriva lösningen | + | För t.ex. potensekvationen <math> x^3\, = 8 </math> finns det två olika sätt att beskriva lösningen: |
+ | |||
+ | :::<big><math>\begin{array}{rclcl} x^3 & = & 8 & \qquad | & \sqrt[3]{\,.\,} \\ | ||
+ | \sqrt[3]{x^3} & = & \sqrt[3]{8} & & \\ | ||
+ | x & = & 2 & & \\ | ||
+ | \end{array}</math></big> | ||
+ | |||
+ | Alternativt kan rötter skrivas som potenser med rationella exponenter: | ||
+ | |||
+ | :::<big><math>\begin{array}{rclcl} x^3 & = & 8 & \qquad | & (\,\cdot\,)^{1 \over 3} \\ | ||
+ | (x^3)^{1 \over 3} & = & 8^{1 \over 3} & & \\ | ||
+ | x^{3\cdot{1 \over 3}} & = & 8^{1 \over 3} & & \\ | ||
+ | x & = & 2 & & \\ | ||
+ | \end{array}</math></big> | ||
+ | |||
+ | I övergången från den andra till den tredje raden har den 3:e potenslagen använts på vänsterledet. | ||
+ | |||
+ | </big> | ||
+ | |||
+ | |||
+ | |||
+ | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | |||
− | + | [[Matte:Copyrights|Copyright]] © 2023 <b><span style="color:blue">Lieta AB</span></b>. All Rights Reserved. | |
− | + |
Nuvarande version från 27 april 2024 kl. 17.26
<< Förra avsnitt | Genomgång | Quiz Mattekollen | Övningar | Nästa avsnitt >> |
Potenser med rationella exponenter
Här ska vi lägga till Potenslagarna ytterligare tre lagar om potenser med rationella exponenter.
Potenser med rationella exponenter är potenser som har rationella tal (bråktal) i exponenten.
De är bara ett annat sätt att skriva rötter, både kvadratrötter och högre rötter:
Påstående:
Lagen om kvadratroten \( \quad a^{1 \over 2} \; = \; \sqrt{a} \)
Bevis:
Vi multiplicerar \( a \)\(^{1 \over 2} \) två gånger med sig själv och använder första potenslagen:
- \( \displaystyle a^{1 \over 2} \cdot a^{1 \over 2} \; = \; a^{{1 \over 2} + {1 \over 2}} \; = \; a^{2 \over 2} \; = \; a^1 \; = \; a \)
Vi drar kvadratroten ur båda leden och går vidare:
- \(\begin{array}{rclcl} a^{1 \over 2} \cdot a^{1 \over 2} & = & a & \qquad | & \sqrt{\,.\,} \\ \sqrt{a^{1 \over 2} \cdot a^{1 \over 2}} & = & \sqrt{a} & & \\ a^{1 \over 2} & = & \sqrt{a} & \qquad & \\ \end{array}\)
V.s.b. (Vilket skulle bevisas)
I följande ska \( \; n \; \) vara ett heltal \( > 0 \) och \( \, a \, \neq 0 \).
Påstående:
Lagen om högre rötter \( \quad a^{1 \over n} \; = \; \sqrt[n]{a} \)
Bevisidé:
Vi visar påståendet för specialfallet \( \, n=3 \):
Vi multiplicerar \( a \)\(^{1 \over 3} \) tre gånger med sig själv och använder första potenslagen:
- \( \displaystyle a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3} \; = \; a^{{1 \over 3} + {1 \over 3} + {1 \over 3}} \; = \; a^{3 \over 3} \; = \; a^1 \; = \; a \)
Vi drar 3:e roten ur båda leden och går vidare:
- \(\begin{array}{rclcl} a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3} & = & a & \qquad | & \sqrt[3]{\,.\,} \\ \sqrt[3]{a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3} \cdot a^{1 \over 3}} & = & \sqrt[3]{a} & & \\ a^{1 \over 3} & = & \sqrt[3]{a} & \qquad & \\ \end{array}\)
V.s.b.
Denna bevisidé kan vidareutvecklas till det allmänna fallet, där \( \, m \, \) ska vara ett heltal, \( \, n \, \) ett heltal \( > 0 \) och \( \, a \, \neq 0 \):
Lagen om rationell exponent \( \quad \displaystyle a^{m \over n} \; = \; \sqrt[n]{a^m} \)
Tabellen över Potenslagarna borde kompletteras med dessa lagar för rationella exponenter.
Potensekvationer
Anta i fortsättningen att \( \, x \, \) är en okänd variabel och \( b\, \) och \( c\, \) givna konstanter \( \neq 0 \) .
- Funktioner av typ \( y = x^3\, \) kallas för potensfunktioner, generellt \( \; y = c \cdot x^b\, \).
- Ekvationer av typ \( x^3\, = 8 \) kallas för potensekvationer, generellt \( \; x^b\, = c \).
I potensfunktioner och -ekvationer förekommer \( \, x \, \) i basen.
Rotdragning är ekvivalent (identiskt) med potentiering med rationella exponenter.
För t.ex. potensekvationen \( x^3\, = 8 \) finns det två olika sätt att beskriva lösningen:
- \(\begin{array}{rclcl} x^3 & = & 8 & \qquad | & \sqrt[3]{\,.\,} \\ \sqrt[3]{x^3} & = & \sqrt[3]{8} & & \\ x & = & 2 & & \\ \end{array}\)
Alternativt kan rötter skrivas som potenser med rationella exponenter:
- \(\begin{array}{rclcl} x^3 & = & 8 & \qquad | & (\,\cdot\,)^{1 \over 3} \\ (x^3)^{1 \over 3} & = & 8^{1 \over 3} & & \\ x^{3\cdot{1 \over 3}} & = & 8^{1 \over 3} & & \\ x & = & 2 & & \\ \end{array}\)
I övergången från den andra till den tredje raden har den 3:e potenslagen använts på vänsterledet.
Copyright © 2023 Lieta AB. All Rights Reserved.