Skillnad mellan versioner av "Övningar 40 (C/Cpp 23)"

Från Mathonline
Hoppa till: navigering, sök
m
m
 
(56 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 8: Rad 8:
 
{{Not selected tab|[[Kap 12 Databaser|Genomgång 40]]}}
 
{{Not selected tab|[[Kap 12 Databaser|Genomgång 40]]}}
 
{{Selected tab|[[Övningar 40 (C/Cpp 23)|Övningar 40]]}}
 
{{Selected tab|[[Övningar 40 (C/Cpp 23)|Övningar 40]]}}
−
{{Not selected tab|[http://www.mathonline.se/Cpp_innehall_strukt.pdf Innehåll & struktur]}}
+
{{Not selected tab|[https://sharedfiles.mathonline.se/Cpp_innehall_strukt.pdf Innehåll & struktur]}}
 
<!-- {{Not selected tab|[http://mathonline.se/Planering_Progr_Cpp_ht_23.pdf Planering]}} -->
 
<!-- {{Not selected tab|[http://mathonline.se/Planering_Progr_Cpp_ht_23.pdf Planering]}} -->
 
{{Not selected tab|[[Lektion 41 (C/Cpp 23)|Nästa lektion&nbsp;&nbsp;>> ]]}}
 
{{Not selected tab|[[Lektion 41 (C/Cpp 23)|Nästa lektion&nbsp;&nbsp;>> ]]}}
Rad 18: Rad 18:
 
<div class="ovnE">
 
<div class="ovnE">
 
<big>
 
<big>
−
* &nbsp; &nbsp; Mata in funktionerna [[Kap_11_Filhantering_(38)#Funktionen_krypt.28.29|<b><span style="color:blue">krypt()</span></b>]] och [[Kap_7_Funktioner_(18)#Funktionen_myRand.28.29|<b><span style="color:blue">myRand()</span></b>]].
+
* &nbsp; &nbsp; Läs <b><span style="color:red">Introduktionen till databaser</span></b> i [http://mathonline.se/Boken%20Programmering%20i%20C%20och%20Cpp.pdf <b><span style="color:blue">kursboken</span></b>], sid 317-318.
−
* &nbsp; &nbsp; Mata in funktionerna [[Kap_11_Filhantering_(38)#Funktionen_readShowFile.28.29|<b><span style="color:blue">readShowFile()</span></b>]] och [[Kap_11_Filhantering_(38)#Funktionen_WriteFile.28.29|<b><span style="color:blue">writeFile()</span></b>]].
+
−
* &nbsp; &nbsp; Mata in programmet [[Kap_11_Filhantering_(38)#Programmet_EncryptFile|<b><span style="color:blue">EncryptFile</span></b>]], kompilera och kör.
+
−
* &nbsp; &nbsp; Lös övning 11.5 nedan (ur [http://mathonline.se/Boken%20Programmering%20i%20C%20och%20Cpp.pdf <b><span style="color:blue">kursboken</span></b>], övningar till kap 11, sid 312).
+
−
</big>
+
−
</div>
+
  
−
<br><br>
+
* &nbsp; &nbsp; Läs om <b><span style="color:red">Relationsdatabaser</span></b> i [http://mathonline.se/Boken%20Programmering%20i%20C%20och%20Cpp.pdf <b><span style="color:blue">kursboken</span></b>], sid 319-322.
  
−
<div class="ovnC">
+
* &nbsp; &nbsp; Läs om <b><span style="color:red">Mängdlära och databaser</span></b> i [http://mathonline.se/Boken%20Programmering%20i%20C%20och%20Cpp.pdf <b><span style="color:blue">kursboken</span></b>], sid 323-327.
−
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 0px;"> [[Image: Ovn_11_5a.jpg]]</div>
+
−
</div>
+
  
 +
* &nbsp; &nbsp; Besvara nedanstående frågor om databaser.
  
−
<div class="border-divblue">
+
:&nbsp;&nbsp; Svar till alla frågor kan du  hitta i texterna ovan.  
−
=== <b>Fortsätt med att använda en del av övningstiden för [[Kap_8_Klasser_(25)#Inl.C3.A4mningsuppgift_3|<span style="color:blue">Inlämningsuppgift 3</span>]].<br><br>Deadline är den 15/12.</b> ===
+
−
</div>
+
  
−
<br><br>
+
:&nbsp;&nbsp; Skriv gärna dina svar i ett textdokument.
  
−
= <b><span style="color:#931136">Extra uppgifter</span></b> =
+
:&nbsp;&nbsp; Ingen inlämning krävs. Arbeta gärna gruppvis.
−
<div class="ovnA">
+
</big>
−
<big><big>
+
−
:För alla som önskar ha mer att koda (frivillgt)<span>:</span>
+
−
<math> \qquad\;\;\, </math><div class="smallBox">[https://qlok.notion.site/b2f74732e9e34b909685ae0cafd52534?v=9f1dac8f184045429db3a2c25239a683 <b><span style="color:blue">Programmeringsövningar</span></b>]</div><math> \qquad\;\;\, </math>
+
−
</big></big>
+
 
</div>
 
</div>
  
  
−
 
+
= <b><span style="color:#931136">Frågor om databaser</span></b> =
−
 
+
−
 
+
−
 
+
−
 
+
−
 
+
−
 
+
−
 
+
−
 
+
−
 
+
−
 
+
−
 
+
−
[[Matte:Copyrights|Copyright]] © 2023. All Rights Reserved.
+
−
 
+
−
 
+
−
= <b><span style="color:#931136">Frågor om pekare</span></b> =
+
 
<div class="ovnC">
 
<div class="ovnC">
−
<big>
+
<big>  
−
Besvara nedanstående frågor.
+
1) &nbsp; Begreppet databas kan betyda olika i olika sammanhang.
  
−
Svar till alla frågor kan du  hitta i texten och lektionerna ovan.  
+
:Redogör för de två mest relevanta betydelser (sammanhang) som begreppet används inom IT.
  
−
Skriv gärna dina svar i ett textdokument.
+
2) &nbsp; Vilken databasmodell har i praktiken visat sig vara den mest effektiva strukturen för lagring
  
−
Ingen inlämning krävs. Arbeta gärna gruppvis.
+
:av information? Med avseende på vilka kriterier har den visat sin överlägsenhet?
  
−
----
+
3) &nbsp; Beskriv med egna ord de viktigaste egenskaperna hos relationsdatabaser.
  
−
1) &nbsp; Med vilken kod allokeras minne för vanliga variabler?
+
:Vad är deras minsta modul?  
  
−
2) &nbsp; Nämn tre saker som händer när man deklarerar och initierar variabler av enkel datatyp.
+
4) &nbsp; Definiera begreppet relation mellan två mängder.
  
−
3) &nbsp; Är "pekare" en datatyp?  
+
5) &nbsp; På vilket sätt kan man beteckna en tabell som en relation? I så fall relation mellan vilka mängder?  
  
−
4) &nbsp; Är pekare-till-int en enkel eller en sammansatt datatyp? Eller inget av dem?
+
6) &nbsp; Vad består en tabell av?
  
−
5) &nbsp; Varför kan man kalla pekaren för ett parallellt system? Parallellt till vad?
+
7) &nbsp; Om en tom tabell kan jämföras med en klass, vad i tabellen är motsvarigheten till klassens
  
−
6) &nbsp; Är pekare ett nytt koncept som har kommit till när C++ skapades?
+
:datamedlemmar? Vad kan ett objekt av denna klass jämföras med?  
  
−
7) &nbsp; Hur ska man tolka talesättet "p pekar på a"?
+
8) &nbsp; Vad innebär modularisering i samband med databaser?
  
−
8) &nbsp; Kan pekaren ersätta namnet till en vanlig variabel?  
+
9) &nbsp; Varför leder modularisering till att etablera relationer mellan tabeller?
  
−
9) &nbsp; Om 5 är värdet till en int-variabel, vad är då "värdet" av en pekare som pekar på a?
+
10) &nbsp; När är en mängd väldefinierad?
  
−
10) &nbsp; Kan adressoperatorn & skrivas framför en deklarerad, men oinitierad vanlig variabel?  
+
11) &nbsp; Vilka operationer kan utföras på mängder? Med vilket grafiskt verktyg kan man visualisera dem?
  
−
11) &nbsp; Kan adressoperatorn & skrivas framför en pekarvariabel? Om ja, vad är resultatet?
+
12) &nbsp; Ange mängden <math> \{1, 2, 3, 4, 5\} \;\cap\; \{4, 5, 6, 7, 8\} </math>
  
−
12) &nbsp; Vad är fördelen med att använda hexadecimala tal för representation av adresser?
+
13) &nbsp; Ange mängden <math> \{0, 2, 4\} \;\cup\; \{1, 3, 5\} </math>
  
−
13) &nbsp; Hur många bytes behövs för lagring av adresser?
+
14) &nbsp; Låt <math>A = \{1, 2, 3, 4\}</math>, <math>B = \{4, 5, 6\}</math> och <math>C = \{5, 6, 7\}</math>. &nbsp; Bestäm:
  
−
14) &nbsp; Kan man initiera en pekarvariabel utan att ha deklarerad en vanlig variabel?
+
: &nbsp; a) <math> \;(A \cup B) \cap C\; </math>
  
−
15) &nbsp; På sid 276 i kursboken (sid 5 i texten "Kap 10 Pekare") finns det skrivfel.
+
: &nbsp; b) <math> \;(A \cap B) \cup C\; </math>
  
−
: &nbsp; Kan du hitta dem?
+
15) &nbsp; Vad är en kartesisk produkt av två mängder?
  
−
16) &nbsp; Vilka två betydelser har asterisken * i pekarsammanhang?
+
16) &nbsp; Låt <math> A = \{1, 2, 3\} </math> och <math> B = \{f, g, h\} </math>. Skriv den kartesiska produkten <math> A \times B </math>.
  
−
17) &nbsp; Vad är den inversa operatorn till adressoperatorn & ?
+
17) &nbsp; Skriv en relation R mellan <math> A = \{4, 5, 6\} </math> och <math> B = \{i, j, k\} \qquad\qquad\qquad\quad</math>
 +
</big>[[Lektion_41_(C/Cpp_23)#Agenda|<small>Tillbaka >> <b><span style="color:blue">Agenda 41</span></b></small>]]
 +
</div>
  
−
18) &nbsp; Kan värdeoperatorn * skrivas framför en vanlig variabel?
 
  
−
19) &nbsp; Vad betyder *(&vanligVar)?
+
= <b><span style="color:#931136">Övning 12.1</span></b> =
 +
<div class="ovnE">
 +
<big>
 +
&nbsp; &nbsp; Lös övning 12.1 nedan (ur [http://mathonline.se/Boken%20Programmering%20i%20C%20och%20Cpp.pdf <b><span style="color:blue">kursboken</span></b>], övningar till kap 12, sid 383):
 +
</big>
 +
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 0px;"> [[Image: Ovn_12_1a.jpg]]</div>
 +
</div>
  
−
20) &nbsp; Vad betyder &(*pekarVar)?
+
<br><br>
  
−
21) &nbsp; Kan värdeoperatorn tillämpad på en pekare ersätta namnet på en vanlig variabel?
+
= <b><span style="color:#931136">Extra uppgifter</span></b> =
 +
<div class="ovnA">
 +
<big><big>
 +
:För alla som önskar ha mer att koda (frivillgt)<span>:</span>
 +
<math> \qquad\;\;\, </math><div class="smallBox">[https://qlok.notion.site/b2f74732e9e34b909685ae0cafd52534?v=9f1dac8f184045429db3a2c25239a683 <b><span style="color:blue">Programmeringsövningar</span></b>]</div><math> \qquad\;\;\, </math>
 +
</big></big>
 +
</div>
  
−
22) &nbsp; Om svaret på frågan 21 ovan är ja, vad är förutsättningen för det?
 
  
−
23) &nbsp; Om adressen till platsen där en bil är parkerad, kan jämföras med pekaren till en 
 
  
−
: &nbsp; vanlig variabel, vilken annan information om bilen som identifierar bilen, kan jämföras
 
  
−
: &nbsp; med den vanliga variabeln?
 
  
−
24) &nbsp; Vad gör satsen int *pekInt = new int; ?
 
  
−
25) &nbsp; Vad händer om man efter satsen i fråga 24 ovan skriver *pekInt = 78; ?
 
  
−
26) &nbsp; Hur kan man modifiera satsen i fråga 24, för att inkludera i den satsen i fråga 25?
 
  
−
27) &nbsp; Är arrayen som skapas i satsen int *no = new int[4]; redan initierad?
 
  
−
28) &nbsp; Vad ersätts en arrays indexering av, om den skapas av new?
 
  
−
29) &nbsp; Om man skickar en array av char som aktuell parameter till en funktion, kan den
 
  
−
: &nbsp; formella parametern vara av en annan datatyp? I så fall vilken?
 
  
−
30) &nbsp; Vad avgör vilken metod för parameteröverföring C++ väljer vid anrop av funktioner?
 
  
−
31) &nbsp; När tillämpas automatiskt värdeanrop och när referensanrop vid överföring av
 
  
−
: &nbsp; en funktions parametrar?
+
[[Matte:Copyrights|Copyright]] © 2023. All Rights Reserved.
−
 
+
−
32) &nbsp; Vad är skillnaden mellan värde- och referensanrop?
+
−
 
+
−
33) &nbsp; Redogör för- och nackdelarna av arraynotation gentemot pekarnotation?
+
−
 
+
−
34) &nbsp; Kan man blanda array- och pekarnotation i ett C++ program?
+
−
 
+
−
35) &nbsp; Varför har man i andra universella programmeringsspråk som t.ex. C#, Java, Python, ...
+
−
 
+
−
: &nbsp; avskaffat pekarkonceptet?
+
−
</big>
+
−
</div>
+

Nuvarande version från 31 oktober 2024 kl. 10.18

Mån 27 nov, kl 13-16


        <<  Agenda          Genomgång 40          Övningar 40          Innehåll & struktur          Nästa lektion  >>      


Dagens övningar

  •     Läs Introduktionen till databaser i kursboken, sid 317-318.
  •     Läs om Relationsdatabaser i kursboken, sid 319-322.
  •     Läs om Mängdlära och databaser i kursboken, sid 323-327.
  •     Besvara nedanstående frågor om databaser.
   Svar till alla frågor kan du hitta i texterna ovan.
   Skriv gärna dina svar i ett textdokument.
   Ingen inlämning krävs. Arbeta gärna gruppvis.


Frågor om databaser

1)   Begreppet databas kan betyda olika i olika sammanhang.

Redogör för de två mest relevanta betydelser (sammanhang) som begreppet används inom IT.

2)   Vilken databasmodell har i praktiken visat sig vara den mest effektiva strukturen för lagring

av information? Med avseende på vilka kriterier har den visat sin överlägsenhet?

3)   Beskriv med egna ord de viktigaste egenskaperna hos relationsdatabaser.

Vad är deras minsta modul?

4)   Definiera begreppet relation mellan två mängder.

5)   På vilket sätt kan man beteckna en tabell som en relation? I så fall relation mellan vilka mängder?

6)   Vad består en tabell av?

7)   Om en tom tabell kan jämföras med en klass, vad i tabellen är motsvarigheten till klassens

datamedlemmar? Vad kan ett objekt av denna klass jämföras med?

8)   Vad innebär modularisering i samband med databaser?

9)   Varför leder modularisering till att etablera relationer mellan tabeller?

10)   När är en mängd väldefinierad?

11)   Vilka operationer kan utföras på mängder? Med vilket grafiskt verktyg kan man visualisera dem?

12)   Ange mängden \( \{1, 2, 3, 4, 5\} \;\cap\; \{4, 5, 6, 7, 8\} \)

13)   Ange mängden \( \{0, 2, 4\} \;\cup\; \{1, 3, 5\} \)

14)   Låt \(A = \{1, 2, 3, 4\}\), \(B = \{4, 5, 6\}\) och \(C = \{5, 6, 7\}\).   Bestäm:

  a) \( \;(A \cup B) \cap C\; \)
  b) \( \;(A \cap B) \cup C\; \)

15)   Vad är en kartesisk produkt av två mängder?

16)   Låt \( A = \{1, 2, 3\} \) och \( B = \{f, g, h\} \). Skriv den kartesiska produkten \( A \times B \).

17)   Skriv en relation R mellan \( A = \{4, 5, 6\} \) och \( B = \{i, j, k\} \qquad\qquad\qquad\quad\) Tillbaka >> Agenda 41


Övning 12.1

    Lös övning 12.1 nedan (ur kursboken, övningar till kap 12, sid 383):

Ovn 12 1a.jpg



Extra uppgifter

För alla som önskar ha mer att koda (frivillgt):
\( \qquad\;\;\, \)
Programmeringsövningar
\( \qquad\;\;\, \)








Copyright © 2023. All Rights Reserved.

Hämtad från "https://kurser.mathonline.se/index.php?title=Övningar_40_(C/Cpp_23)&oldid=15617"