Skillnad mellan versioner av "Kap 3 Fortsättning med C Cpp (5)"
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
||
| Rad 103: | Rad 103: | ||
:Bläddra igenom kursboken<span>:</span> | :Bläddra igenom kursboken<span>:</span> | ||
<math> \qquad\;\;\, </math><div class="smallBox">[http://mathonline.se/Boken_Systemutv_Inb_Syst.pdf <b><span style="color:blue">Luriga else</span></b>], sid 64.</div><math> \qquad\;\;\, </math> | <math> \qquad\;\;\, </math><div class="smallBox">[http://mathonline.se/Boken_Systemutv_Inb_Syst.pdf <b><span style="color:blue">Luriga else</span></b>], sid 64.</div><math> \qquad\;\;\, </math> | ||
| − | :Kör programmen <math> \;\; </math>[http://mathonline.se/Boken_Systemutv_Inb_Syst.pdf <b><span style="color:blue">TrickyElse</span></b>], sid | + | :Kör programmen <math> \;\; </math>[http://mathonline.se/Boken_Systemutv_Inb_Syst.pdf <b><span style="color:blue">TrickyElse</span></b>], sid 55. |
| − | :och <math> \qquad\qquad\quad\;\; </math>[http://mathonline.se/Boken_Systemutv_Inb_Syst.pdf <b><span style="color:blue">CorrectElse</span></b>], sid | + | :och <math> \qquad\qquad\quad\;\; </math>[http://mathonline.se/Boken_Systemutv_Inb_Syst.pdf <b><span style="color:blue">CorrectElse</span></b>], sid 57.<math> \quad </math> |
</big></big> | </big></big> | ||
</div> | </div> | ||
| Rad 113: | Rad 113: | ||
<big><big> | <big><big> | ||
:Bläddra igenom kursboken, sid 67.<math> \quad </math> | :Bläddra igenom kursboken, sid 67.<math> \quad </math> | ||
| − | :Kör programmet [http://mathonline.se/Boken_Systemutv_Inb_Syst.pdf <b><span style="color:blue">SwitchInequ</span></b>], sid | + | :Kör programmet [http://mathonline.se/Boken_Systemutv_Inb_Syst.pdf <b><span style="color:blue">SwitchInequ</span></b>], sid 58-59.<math> \quad </math> |
</big></big> | </big></big> | ||
</div> | </div> | ||
Versionen från 7 januari 2024 kl. 18.37
| Boken_Systemutv_Inb_Syst | << Agenda | Genomgång 5 | Övningar 5 | Innehåll & struktur | Nästa lektion >> |
3.6 Rekursion
Vad är rekursion?
Rekursion är ett koncept inom problemlösning och programmering som tillämpar successiv upprepning.
Ordet rekursion kommer från det latinska recurrere som betyder att köra igen, vilket innebär:
I en algoritm återvänder man till tidigare steg och upprepar ett känt förlopp,
ofta med andra parametrar.
I programmering har vi hittills realiserat upprepning med loopar (iteration). Rekursion är ett alternativ till iteration.
Ett exempel: Fibonaccis problem
Kaniners fortplantning
Följer man Fibonaccis instruktioner för kaniners fortplantning får man följande siffror:
Fibonaccitalen
| Mönster för bildningen av Fibonaccis talföljd, även kallad Fibonaccitalen: Summan av två på varandra följande |
\( \qquad\qquad\qquad \) |  |
Fibonaccis rekursionsformel
Om en matematisk behandling av Fibonacciproblemet kan du läsa här.
Fibonaccis rekursionsformel kan direkt översättas till kod:
Rekursiva funktionen fib()
Vi kodar Fibonaccis rekursionsformel i C++ som en rekursiv funktion fib().
En funktion kallas för rekursiv om den anropar sig själv i sin egen definition.
Funktionen fib() anropar sig själv två gånger i sin egen definition: rekursiva anrop!
Anropet i huvudprogrammet däremot är ett vanligt (inte rekursivt) funktionsanrop.
Programmet FibonacciTest
Beräkningskompexitet
3.7 Mer om flervägsval
- Bläddra igenom kursboken:
- Kör programmen \( \;\; \)TrickyElse, sid 55.
- och \( \qquad\qquad\quad\;\; \)CorrectElse, sid 57.\( \quad \)
switch med tomma case-satser
Gå vidare till: när du är klar med denna genomgång.
Copyright © 2024 TechPages AB. All Rights Reserved.
