Skillnad mellan versioner av "4.2 Introduktion till logaritmer: Exponentialfunktioner"
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
||
Rad 26: | Rad 26: | ||
Själva operationen <math> a^x\, </math> dvs att ta <math> \, a\, </math> upphöjt till <math> \, x\, </math> kallas för <b><span style="color:red">exponentiering</span></b> och är en ny räkneoperation. | Själva operationen <math> a^x\, </math> dvs att ta <math> \, a\, </math> upphöjt till <math> \, x\, </math> kallas för <b><span style="color:red">exponentiering</span></b> och är en ny räkneoperation. | ||
− | + | I specialfallet <math> \, x = 2 \, </math> pratar man om <b><span style="color:red">kvadrering</span></b>. | |
Anta i fortsättningen att <math> x\, </math> är en okänd variabel och <math> b\, </math> och <math> c\, </math> givna konstanter <math> \neq 0 </math> . | Anta i fortsättningen att <math> x\, </math> är en okänd variabel och <math> b\, </math> och <math> c\, </math> givna konstanter <math> \neq 0 </math> . |
Versionen från 2 april 2017 kl. 16.28
<< Tillbaka till Talet e | Genomgång | Övningar | Logaritmlagarna |
Exponentialfunktioner är sådana funktioner som har sin oberoende variabel \( \, x \, \) i exponenten.
- Om log se nästa avsnitt: 10-logaritmer.
Exponentialekvationer
Själva operationen \( a^x\, \) dvs att ta \( \, a\, \) upphöjt till \( \, x\, \) kallas för exponentiering och är en ny räkneoperation.
I specialfallet \( \, x = 2 \, \) pratar man om kvadrering.
Anta i fortsättningen att \( x\, \) är en okänd variabel och \( b\, \) och \( c\, \) givna konstanter \( \neq 0 \) .
- Funktioner av typ \( y = 10^x\, \) kallas för exponentialfunktioner, generellt \( \; y = c \cdot a^x\, \).
- Ekvationer av typ \( 10^x\,= 125 \) kallas för exponentialekvationer, generellt \( \; a^x\, = b \).
I exponentialfunktioner och -ekvationer förekommer obekanten \( \, x\, \) i exponenten
Om logaritmering se de kommande avsnitten: 10-logaritmer och Logaritmlagarna.
Till skillnad från exponentialekvationer förekommer i potensekvationer av typ \( \, x\,^a\, = b \, \) obekanten \( \, x \, \) i basen.
Internetlänkar
http://www.youtube.com/watch?v=rYHdUrKqxaU
http://goto.glocalnet.net/larsthomee/logaritm.html
http://www.kck.amal.se/webtutor/ovel/mattec/Funktioner/F3.html
http://wiki.math.se/wikis/sf0600_0701/index.php/3.3_Logaritmer
Copyright © 2011-2017 Taifun Alishenas. All Rights Reserved.