Skillnad mellan versioner av "Kap 3 Fortsättning med C Cpp (5)"
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
||
| Rad 57: | Rad 57: | ||
= <b><span style="color:#931136">Fibonaccis rekursionsformel</span></b> = | = <b><span style="color:#931136">Fibonaccis rekursionsformel</span></b> = | ||
| − | <div class=" | + | <div class="ovnE"> |
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 0px;"> [[Image: FibonacciRekFormel.jpg]]</div> | <div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 0px;"> [[Image: FibonacciRekFormel.jpg]]</div> | ||
| Rad 70: | Rad 70: | ||
= <b><span style="color:#931136">Rekursiva funktionen fib()</span></b> = | = <b><span style="color:#931136">Rekursiva funktionen fib()</span></b> = | ||
| − | <div class=" | + | <div class="ovnC"> |
<big>I C++ kan Fibonaccis rekursionsformel kodas som en <b><span style="color:red">rekursiv funktion fib()</span></b>. | <big>I C++ kan Fibonaccis rekursionsformel kodas som en <b><span style="color:red">rekursiv funktion fib()</span></b>. | ||
| Rad 81: | Rad 81: | ||
<big>Funktionen <b><span style="color:red">fib()</span></b> anropar sig själv två gånger i sin egen definition: <b><span style="color:red">rekursiva anrop!</span></b> | <big>Funktionen <b><span style="color:red">fib()</span></b> anropar sig själv två gånger i sin egen definition: <b><span style="color:red">rekursiva anrop!</span></b> | ||
| − | Anropet i huvudprogrammet är ett vanligt (inte rekursivt) funktionsanrop. | + | Anropet i huvudprogrammet däremot är ett vanligt (inte rekursivt) funktionsanrop. |
</big> | </big> | ||
</div> | </div> | ||
| Rad 87: | Rad 87: | ||
= <b><span style="color:#931136">Programmet FibonacciTest</span></b> = | = <b><span style="color:#931136">Programmet FibonacciTest</span></b> = | ||
| − | <div class=" | + | <div class="ovnA"> |
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | + | ||
| − | + | ||
<div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 0px;"> [[Image: FibTest.jpg]]</div> | <div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 0px;"> [[Image: FibTest.jpg]]</div> | ||
| + | </div> | ||
| − | |||
| − | + | = <b><span style="color:#931136">Beräkningskompexitet</span></b> = | |
| − | </ | + | <div class="ovnA"> |
| + | <div style="border:1px solid black;display:inline-table;margin-left: 0px;"> [[Image: Ber_kompexitet.jpg]]</div> | ||
</div> | </div> | ||
Versionen från 7 januari 2024 kl. 18.18
| << Agenda | Genomgång 5 | Övningar 5 | Innehåll & struktur | Nästa lektion >> |
3.6 Rekursion
Vad är rekursion?
Rekursion är ett koncept inom problemlösning och programmering som tillämpar successiv upprepning.
Ordet rekursion kommer från det latinska recurrere som betyder att köra igen, vilket innebär:
I en algoritm återvänder man till tidigare steg och upprepar ett känt förlopp,
ofta med andra parametrar.
I programmering har vi hittills realiserat upprepning med loopar (iteration). Rekursion är ett alternativ till iteration.
Ett exempel: Fibonaccis problem
Kaniners fortplantning
Följer man Fibonaccis instruktioner för kaniners fortplantning får man följande siffror:
Fibonaccitalen
| Mönster för bildningen av Fibonaccis talföljd, även kallad Fibonaccitalen: Summan av två på varandra följande |
\( \qquad\qquad\qquad \) |  |
Fibonaccis rekursionsformel
Om en matematisk behandling av Fibonacciproblemet kan du läsa här.
Fibonaccis rekursionsformel kan direkt översättas till C++:
Rekursiva funktionen fib()
I C++ kan Fibonaccis rekursionsformel kodas som en rekursiv funktion fib().
En funktion kallas för rekursiv om den anropar sig själv i sin egen definition.
Funktionen fib() anropar sig själv två gånger i sin egen definition: rekursiva anrop!
Anropet i huvudprogrammet däremot är ett vanligt (inte rekursivt) funktionsanrop.
Programmet FibonacciTest
Beräkningskompexitet
3.7 Mer om flervägsval
- Bläddra igenom kursboken:
- Kör programmen \( \;\; \)TrickyElse, sid 64.
- och \( \qquad\qquad\quad\;\; \)NestdIfElse, sid 66.\( \quad \)
switch med tomma case-satser
Gå vidare till: när du är klar med denna genomgång.
Copyright © 2024 TechPages AB. All Rights Reserved.
