Skillnad mellan versioner av "4.2 Introduktion till logaritmer: Exponentialfunktioner"
Taifun (Diskussion | bidrag) m |
Taifun (Diskussion | bidrag) |
||
Rad 32: | Rad 32: | ||
<div class="border-divblue">Ekvationer av typ <math> \, a\,^{\color{Red} x} = b \, </math> kallas för <b><span style="color:red">exponentialekvationer</span></b></div><math> \quad </math>, i exemplet ovan<span style="color:black">:</span> <math> \; 1,07\,^{\color{Red} x} \,= \, 2 \, </math>. | <div class="border-divblue">Ekvationer av typ <math> \, a\,^{\color{Red} x} = b \, </math> kallas för <b><span style="color:red">exponentialekvationer</span></b></div><math> \quad </math>, i exemplet ovan<span style="color:black">:</span> <math> \; 1,07\,^{\color{Red} x} \,= \, 2 \, </math>. | ||
+ | |||
+ | <br> | ||
I både exponentialfunktioner och -ekvationer förekommer obekanten <math> \, {\color{Red} x}\, </math> i <b><span style="color:red">exponenten</span></b>. | I både exponentialfunktioner och -ekvationer förekommer obekanten <math> \, {\color{Red} x}\, </math> i <b><span style="color:red">exponenten</span></b>. | ||
Rad 38: | Rad 40: | ||
Se de kommande avsnitten: [[4.4 10-logaritmer|<b><span style="color:blue">10-logaritmer</span></b>]] och [[4.5 Logaritmlagarna & Logaritmer med olika baser|<b><span style="color:blue">Logaritmlagarna ...</span></b>]]. | Se de kommande avsnitten: [[4.4 10-logaritmer|<b><span style="color:blue">10-logaritmer</span></b>]] och [[4.5 Logaritmlagarna & Logaritmer med olika baser|<b><span style="color:blue">Logaritmlagarna ...</span></b>]]. | ||
+ | |||
+ | <br> | ||
Till skillnad från exponentialekvationer förekommer i [[4.2 Potenser med rationella exponenter & Potensekvationer#Potensekvationer|<b><span style="color:blue">potensekvationer</span></b>]] av typ <math> \, x\,^a\, = b \, </math> obekanten <math> \, x \, </math> i basen. | Till skillnad från exponentialekvationer förekommer i [[4.2 Potenser med rationella exponenter & Potensekvationer#Potensekvationer|<b><span style="color:blue">potensekvationer</span></b>]] av typ <math> \, x\,^a\, = b \, </math> obekanten <math> \, x \, </math> i basen. |
Versionen från 28 april 2024 kl. 10.06
<< Förra avsnitt | Genomgång | Övningar | Nästa avsnitt |
Exponentialfunktioner är funktioner som har sin oberoende variabel \( \, x \, \) i exponenten.
- Om log se nästa avsnitt: 10-logaritmer.
Exponentialekvationer
Själva operationen \( a\,^x\, \) dvs att ta \( a \) upphöjt till \( x \) kallas för exponentiering och är en ny räkneoperation.
Anta att \( \, x \, \) är en okänd variabel och \( \, b\, \) och \( \, c \, \) givna konstanter \( \neq 0 \) .
Exponentialfunktioner av typ \( \, y \, = \, c \cdot a\,^{\color{Red} x} \, \) ger upphov till en ny typ av ekvationer:
I både exponentialfunktioner och -ekvationer förekommer obekanten \( \, {\color{Red} x}\, \) i exponenten.
som är exponentieringens inversa operation.
Se de kommande avsnitten: 10-logaritmer och Logaritmlagarna ....
Till skillnad från exponentialekvationer förekommer i potensekvationer av typ \( \, x\,^a\, = b \, \) obekanten \( \, x \, \) i basen.
För deras lösning används en annan operation:
Internetlänkar
http://www.youtube.com/watch?v=rYHdUrKqxaU
http://goto.glocalnet.net/larsthomee/logaritm.html
http://www.kck.amal.se/webtutor/ovel/mattec/Funktioner/F3.html
http://wiki.math.se/wikis/sf0600_0701/index.php/3.3_Logaritmer
Copyright © 2023 Lieta AB. All Rights Reserved.