Skillnad mellan versioner av "4.2 Introduktion till logaritmer: Exponentialfunktioner"

Versionen från 15 april 2017 kl. 15.49

Exponentialfunktioner är sådana funktioner som har sin oberoende variabel \( \, x \, \) i exponenten.

Om log se nästa avsnitt: 10-logaritmer.

Själva operationen \( a\,^x\, \) dvs att ta \( a \) upphöjt till \( x \) kallas för exponentiering och är en ny räkneoperation.

Anta att \( \, x \, \) är en okänd variabel och \( \, b\, \) och \( \, c \, \) givna konstanter \( \neq 0 \) .

Exponentialfunktioner av typ \( \, y \, = \, c \cdot a\,^{\color{Red} x} \, \) ger upphov till en ny typ av ekvationer:

Ekvationer av typ \( \, a\,^{\color{Red} x} = b \, \) kallas för exponentialekvationer

\( \quad \), i exemplet ovan: \( \; 1,07\,^{\color{Red} x} \,= \, 2 \, \).

I både exponentialfunktioner och -ekvationer förekommer obekanten \( \, {\color{Red} x}\, \) i exponenten.

Exponentialekvationer löses genom logaritmering

som är exponentieringens inversa operation.

Till skillnad från exponentialekvationer förekommer i potensekvationer av typ \( \, x\,^a\, = b \, \) obekanten \( \, x \, \) i basen.

För deras lösning används en annan operation:

Potensekvationer löses genom rotdragning.

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 | style="border-bottom:1px solid #797979" width="5px" | &nbsp;
 {{Not selected tab|[[3.2 Potensekvationer med rationella exponenter| <<&nbsp;&nbsp; Förra avsnitt]]}}
-{{Selected tab|[[Exponentialfunktioner|Genomgång]]}}
+{{Selected tab|[[3.3 Exponentialfunktioner|Genomgång]]}}
-{{Not selected tab|[[Övningar till Exponentialfunktioner|Övningar]]}}
+{{Not selected tab|[[3.3 Övningar till Exponentialfunktioner|Övningar]]}}
+{{Not selected tab|[[3.4 10-logaritmer|10-logaritmer]]}}
 {{Not selected tab|[[3.5 Logaritmlagarna|Logaritmlagarna]]}}
 | style="border-bottom:1px solid #797979"  width="100%"| &nbsp;