Skillnad mellan versioner av "4.2 Introduktion till logaritmer: Exponentialfunktioner"

Från Mathonline
Hoppa till: navigering, sök
m
m
Rad 28: Rad 28:
 
I specialfallet <math> \, x = 2 \, </math> pratar man om <b><span style="color:red">kvadrering</span></b>.
 
I specialfallet <math> \, x = 2 \, </math> pratar man om <b><span style="color:red">kvadrering</span></b>.
  
Anta att <math> \, x\, </math> är en okänd variabel och <math> \, b\, </math> och <math> \, c\, </math> givna konstanter <math> \neq 0 </math> .   
+
Anta att <math> \, x \, </math> är en okänd variabel och <math> \, b\, </math> och <math> \, c \, </math> givna konstanter <math> \neq 0 </math> .   
  
::Funktioner av typ <math> y = 10^x\, </math> kallas för <b><span style="color:red">exponentialfunktioner</span></b>, generellt <math> \; y = c \cdot a^x\, </math>.
+
::Funktioner av typ <math> \, y = 10^x \, </math> kallas för exponentialfunktioner, generellt <math> \; y = c \cdot a^x\, </math>. Därför:
  
::Ekvationer av typ <math> 10^x\,= 125 </math> kallas för <b><span style="color:red">exponentialekvationer</span></b>, generellt <math> \; a^x\, = b </math>.
+
::Ekvationer av typ <math> \, 10^x \,= 125 \, </math> kallas för <b><span style="color:red">exponentialekvationer</span></b>, generellt <math> \; a^x \, = \, b </math>.
  
I exponentialfunktioner och -ekvationer förekommer obekanten <math> \, x\, </math> i <b><span style="color:red">exponenten</span></b>
+
I exponentialfunktioner och -ekvationer förekommer obekanten <math> \, x\, </math> i <b><span style="color:red">exponenten</span></b>.
  
 
<div class="border-divblue">Exponentialekvationer löses genom logaritmering.</div>
 
<div class="border-divblue">Exponentialekvationer löses genom logaritmering.</div>

Versionen från 2 april 2017 kl. 16.34

        <<   Tillbaka till Talet e          Genomgång          Övningar          Logaritmlagarna      


Exponentialfunktioner är sådana funktioner som har sin oberoende variabel \( \, x \, \) i exponenten.



Om log se nästa avsnitt: 10-logaritmer.


Exponentialekvationer

Själva operationen \( a^x\, \) dvs att ta \( \, a\, \) upphöjt till \( \, x\, \) kallas för exponentiering och är en ny räkneoperation.

I specialfallet \( \, x = 2 \, \) pratar man om kvadrering.

Anta att \( \, x \, \) är en okänd variabel och \( \, b\, \) och \( \, c \, \) givna konstanter \( \neq 0 \) .

Funktioner av typ \( \, y = 10^x \, \) kallas för exponentialfunktioner, generellt \( \; y = c \cdot a^x\, \). Därför:
Ekvationer av typ \( \, 10^x \,= 125 \, \) kallas för exponentialekvationer, generellt \( \; a^x \, = \, b \).

I exponentialfunktioner och -ekvationer förekommer obekanten \( \, x\, \) i exponenten.

Exponentialekvationer löses genom logaritmering.

Om logaritmering se de kommande avsnitten: 10-logaritmer och Logaritmlagarna.

Till skillnad från exponentialekvationer förekommer i potensekvationer av typ \( \, x\,^a\, = b \, \) obekanten \( \, x \, \) i basen.

Potensekvationer löses genom rotdragning.




Internetlänkar

http://www.youtube.com/watch?v=rYHdUrKqxaU

http://goto.glocalnet.net/larsthomee/logaritm.html

http://www.kck.amal.se/webtutor/ovel/mattec/Funktioner/F3.html

http://wiki.math.se/wikis/sf0600_0701/index.php/3.3_Logaritmer





Copyright © 2011-2017 Taifun Alishenas. All Rights Reserved.