Skillnad mellan versioner av "4.2 Introduktion till logaritmer: Exponentialfunktioner"

Från Mathonline
Hoppa till: navigering, sök
m
m
Rad 30: Rad 30:
 
Anta att <math> \, x \, </math> är en okänd variabel och <math> \, b\, </math> och <math> \, c \, </math> givna konstanter <math> \neq 0 </math> .   
 
Anta att <math> \, x \, </math> är en okänd variabel och <math> \, b\, </math> och <math> \, c \, </math> givna konstanter <math> \neq 0 </math> .   
  
::Funktioner av typ <math> \, y \, = \, c \cdot a\,^x \, </math> kallas för exponentialfunktioner. Därför:
+
Exponentialfunktioner av typ <math> \, y \, = \, c \cdot a\,^x \, </math> ger upphov till en ny typ av ekvationer:
  
<div class="border-divblue">Ekvationer av typ <math> \, a\,^x \, = \, b \, </math> kallas för <b><span style="color:red">exponentialekvationer</span></b></div>, i exemplet ovan <math> \, 1,07\,^x \,= 2 \, </math>.
+
<div class="border-divblue">Ekvationer av typ <math> \, a\,^x = b \, </math> kallas för <b><span style="color:red">exponentialekvationer</span></b></div>, i exemplet ovan <math> \, 1,07\,^x \,= \, 2 \, </math>.
  
 
I exponentialfunktioner och -ekvationer förekommer obekanten <math> \, x\, </math> i <b><span style="color:red">exponenten</span></b>.
 
I exponentialfunktioner och -ekvationer förekommer obekanten <math> \, x\, </math> i <b><span style="color:red">exponenten</span></b>.

Versionen från 2 april 2017 kl. 16.56

        <<   Tillbaka till Talet e          Genomgång          Övningar          Logaritmlagarna      


Exponentialfunktioner är sådana funktioner som har sin oberoende variabel \( \, x \, \) i exponenten.



Om log se nästa avsnitt: 10-logaritmer.


Exponentialekvationer

Själva operationen \( a\,^x\, \) dvs att ta \( a \) upphöjt till \( x \) kallas för exponentiering och är en ny räkneoperation.

I specialfallet \( \, x = 2 \, \) pratar man om kvadrering.

Anta att \( \, x \, \) är en okänd variabel och \( \, b\, \) och \( \, c \, \) givna konstanter \( \neq 0 \) .

Exponentialfunktioner av typ \( \, y \, = \, c \cdot a\,^x \, \) ger upphov till en ny typ av ekvationer:

Ekvationer av typ \( \, a\,^x = b \, \) kallas för exponentialekvationer
, i exemplet ovan \( \, 1,07\,^x \,= \, 2 \, \).

I exponentialfunktioner och -ekvationer förekommer obekanten \( \, x\, \) i exponenten.

Exponentieringens inversa operation heter logaritmering, se de kommande avsnitten: 10-logaritmer och Logaritmlagarna.

Exponentialekvationer löses genom logaritmering.

Till skillnad från exponentialekvationer förekommer i potensekvationer av typ \( \, x\,^a\, = b \, \) obekanten \( \, x \, \) i basen.

Därför används en annan operation för deras lösning:

Potensekvationer löses genom rotdragning.




Internetlänkar

http://www.youtube.com/watch?v=rYHdUrKqxaU

http://goto.glocalnet.net/larsthomee/logaritm.html

http://www.kck.amal.se/webtutor/ovel/mattec/Funktioner/F3.html

http://wiki.math.se/wikis/sf0600_0701/index.php/3.3_Logaritmer





Copyright © 2011-2017 Taifun Alishenas. All Rights Reserved.